Hur det hela började
Ett träslott i en lummig park – nästan som i en annan värld. Allt är ett resultat av industrialismen och ett byxtyg.
Bruno Wendel drev Mölnlycke Bomullswäfveri mycket framgångsrikt från 1852 till en bit in på 1880-talet. Fabrikens mest framgångsrika produkt var mollskinn, ett kraftigt bomullstyg som främst användes till arbetskläder. Byxtyget och Wendels sinne för affärsverksamhet lade grunden för en av Sveriges största privatförmögenheter. Vid två lågkonjunkturer brann fabriken – det gjorde den också alldeles oförklarligt mitt i en högkonjunktur. Vid dessa olyckor stängdes fabriken aldrig utan arbetarna fick i stället för textilarbete pröva på att anlägga parken som omger Wendelsberg.
När Wendel drar sig tillbaka från det mer aktiva affärslivet låter han bygga Wendelsberg som pensionärsbostad åt sig själv och hustrun Marie-Louise. Huset ritades av arkitekten på modet, Adrian Petersson och byggdes av hälsoskäl i trä. Wendelsberg blev en ståndsmässig villa med magnifik matsal, marmorklädda rum, tak med stuck och keruber och verandor för enskilda samtal.
Folkhögskolan
Den lilla nykterhetsorganisationen NGTO köper Wendelsberg med rashäststall och köksträdgård 1907. Med väldiga ansträngningar lyckas den lilla organisationen samla ihop de 45.000 kronor som krävs för köpet och startar 1908 Sveriges första rörelseägda folkhögskola. Wendelsberg har byggdes om i början av 30-talet och har kompletterats med elevbostäder och andra lokaler 1965 och 1985.
Wendelsbergs blandning av 1800-tal och nutid, träslott med änglar i taket och moderna möbler, aktivitet och stillhet är miljön för kreativitet och tankesprång in i framtiden.